Det var så klassiskt så att hon nästan skämdes när hon ringde sin bästa väninna. Ömsom gråtandes ömsom i vrede berättade hon om gårdagen.
Hur hon hade stått i grovköket för att tvätta och då upptäckt en plommonröd läppstiftsfläck på hans skjortkrage. Hur hon hade konfronterat honom. Hur han hade erkänt att det var hon den där nya på ekonomiavdelningen, Therese, som hade hånglat upp honom på AW:n. Hur han målat upp sig själv som ett hjälplöst villebråd, oförmögen att säga nej. Och hur hon bara stelnat till is där i hallen efter att han berättat.
Och önskat honom död.